Till "Drakar Över Svithiod" - huvudfönstret.


Pappersdraken

"Kom, Fanny, och se när jag springer,
hur präktigt den flyger och far.
Dock, mitt i sin flykt med ett finger
till jorden igen jag den drar."
Med tråden i handen, så stolt och så glad,
han förde det vingade blad.

I stormen med flygande lockar,
och ögonen lyfta åt skyn,
han sprang över stenar och stockar,
och följdes av barnen i byn;
och bragte, ju mer emot vinden han lopp,
dess högre sin flygare opp.

"Skönt!" ropade Fanny, "så svävar
den snövita duvan, jag har.
Men akta dig, Edvin, jag bävar;
du glömmer dig själv där du far."
Han föll vid de orden; men samma minut
uppstod han, och sprang som förut.

"En bild av det mänskliga livet!"
utlåter sig fadren härvid.
"Ett blad åt oss alla är givet,
att föra mot stormen i strid.
Med ögat mot höjden, ej släpp det om än
du fölle: blott res dig igen!"

Hur bladet sig höjde och sänkte
såg Fanny och skärpte sin blick.
Ett F, som mot solen där blänkte,
nu först hon i ögonen fick.
"Så svävar, hur länge" (det var hennes ord)
"min själ mellan himmel och jord."

Han själv, som det ritat nu kände
en anande skräck vid dess flykt:
och hastigt tillbaka sig vände,
då tråden ur handen blev ryckt.
Försvunnet var bladet - ej fanns det igen;
blek stod han och såg på sin vän.

Frans Michael Franzén


Höglands Himmel

Högt mot himlens vida blåa skansar
Se hur draken svänger sina svansar
Se hur färgglatt klädd hon är, så snyggt
Se hur hon är fjäriln lik i flykt
Se hur hon i vinden vilar tryggt
Höglands Himmel, se min vackra drake dansar!

Stig Liljebo, Örnsköldsvik, 1997


Ur "Om konsten att segla med drakar"

....

Samma samhälle som anser det helt naturligt att man riskerar andras liv för nöjet att att köra bil i hundratjugo kilometer i timmen, finner det misstänkt om en vuxen ensam leker med drakar. Därför skall man alltid se till att det finns små barn närvarande; har man inga egna lånar man av sina grannar. Barnen jublar alltid i vild, instinktiv glädje när draken ljudlöst börjar klättra uppåt. Ett underverk!

Ett underverk? Ja, ett slags fantasins triumf. För hela hemligheten med denna njutning, dess hemlighetsfulla estetik, ligger i detta att den som leker med en drake på en gång befinner sig på två platser, nere på marken och högt däruppe, fri och ändå fasthållen vid sitt gamla jag, i suveränitet och ändå bunden av hårfina villkor. Skönheten i att segla med drakar uppstår i det ögonblick man identifierar sig med draken.
....

Lars Gustafsson, 1969


The Quarter Century Jubilee of the Stockholm Kite Flying Festival
26th May, 1990

Once each year the kites fly in competition
in the balmy breeze and warm sun of May,
Their wonderful colours and shapes, the product of creative minds,
Dot the blue sky to make a painting and a poem.

On each occasion there are crowds of spectators
And the Gärdet meadow is thronged with people;
Men and women gaily dressed, filled with the vitality of life,
Picnic, sing and dance and gambol happily.

Today is the quarter-century jubilee of the festival -
It has been carefully planned for a long time now
and people from friendly countries have been invited to participate.
So we know beforehand that it will be a greater success then ever.

Stockholm is the Soochow and Hangchow of Europe,
and I have written a long poem in her praise -
If the guests who have come from afar were to read it
They would share my feelings and thereby honour my work

Tien Lung, 1990


Emotion on Umpiring the Kite Flying Competition - Stockholm

Forsythia and tulips are in flower simultaneously -
The kite-flying competition is held in a lovely landscape.
Straight up in the sky go the kites, and bring forth the applause of the onlookers,
As if man were achieving his early ambitions and raising high his head.
If my feeble body were as light as the kites
I might see my old country from the heights:
When I am filled with inspiration my thoughts fly ten-thousand li away -
Alas! joy is like a dream, ephemeral.
A Chinese Cj'i poem of eight lines, composed and translated by Tien Lung in Stockholm


Drakpoesi från tävlingen i Jönköping 1998

Drakväder

sydvästlig vind
solblekt gräs
stackmoln med lila kanter

för kallt att bada
för tråkigt att klia myggbett
dags att gå till ängen

landningsplats för himmel
det stora fältet
öppnar sig för vinden
som blåder barnens hår
omkring omkring
och fötterna de yr
snuddar knappt vid gräset
- så plötsligt,
stiger den befriad,
den flyger!

och barnet vet att det kan,
det vet:
himlen finns på jorden
och jorden i himlen
och barnet är vinden
som leker

Mara Zwaigsne
Att fjärilslikt vara byte
för vindarna
Ändå förankrad
med en skimrande sträng
Fångas i kvävande grönt
utan utsyn

Komma loss
låta sig svepas bort
och självklart bäras
med svansen ringlande av fnitter

Birgitta Lorentzon
ner i handsnäckor
till vita knogars spända hud
korskroppens jämna starka lufttag
viftar sin vimpelsvans

blåa kanar luftlagren
nerför den tvinnade repgången
in i kisningens vidöppna hål

snittar blicken

rymdpassage
blåser och blåser lodrät blå

från huvudet

drar knottror
kotors sammanpressade
ryggradsband

blåser och blåser blå
och möter lägre luft

blåser och blåser blå
sätter syre i
ett kippande kroppskors

Cristina Claesson


Till "Drakar Över Svithiod" - huvudfönstret.